I helgen var jag och Wimsa som tidigare sagt i väg och vallade får. Jag ska erkänna att jag var väldigt skeptisk om jag skulle anmäla mig eller inte. Dels för att Wimsa inte visade något större intresse för fåren sist vi var och provade, hon var då bara nio månader så jag tänkte att hon ska få en chans till att prova, hon kanske inte var tillräckligt mogen. Sen var jag skeptisk eftersom jag inte alls kände till instruktören eller hade hört någon som varit där tidigare. Men jag åkte iallafall, och det ångrar jag inte.

Vi anlände till western ranch på lördags förmidagen, och vi kastades direkt ut bland fåren. Wimsas och mitt första pass bland fåren gick helt okej, jag kände mig allmänt förvirrad och det var jag inte ensam om, utrycket "Ängelholm blicken" användes flitigt av instruktören Peter, eftersom jag, Veronica och Emma är från samma trakt och vi var ganska förvirrade i mellanåt. Men roligt var det, och stundvis så ljusnade det för matte. Och mot slutet av helgen gick det riktigt bra, häftig känsla när det faller på plats.

Wimsa var så himla duktig, hon vallade lung och koncentrerat.

Jag är så himla nöjd med hela helgen, jag hade väldigt roligt.

Ser fram emot att fortsätta med vallningen och utveckla detta.

Kolla in klippen från vallningen!

Jag är så trött efter en helg på western ranch utanför Hörby. Det har varit en så underbar helg, med världens bästa Wimsa, trevlig instruktör och goa kursdeltagare. Wimsa vallade så himla fint och imponerade på både instruktören och matte. Häftigt! Tack alla inblandade för en mycket trevlig helg =)

Mer uppdatering kommer en annan dag.

Jag har fått ett hatmoment i lydnaden, Inkallning med ställande. Först så märkte jag att Wimsa inte hade förstått att stanna betyder stanna där du är och bli stående, utan Wimsa trodde att stå var kom till mig och ställ dig framför mig. Det var bara att gå tillbaka i träningen och börja träna spontana stannande, inte det lättaste för det handlar verkligen om tajming, klickar för sent och hon tror att det är själva ståendet som blir belönat, inte att hon stanna. Nu har hon förstått vad stanna är, och nu tycker min lilla dam att hon kan stanna innan hon fått mitt kommando. Alltså bara att gå tillbaka och träna mer stimuluskontroll, gör om och gör rätt!

Men så tråkigt att harva samma tradiga moment, och det blir givetvis inte bättre av min tråkiga attityd till momentet, rätt attityd ska ju inte bara hunden ha, eller hur?

Men så plötsligt händer något man ser ljuset i tunnlen och det känns plötsligt mycket lättare igen. Så nu har jag en ny plan för inkallning med ställande och det är bara att kämpa på, för inkallning med ställande nöten ska knäckas.....

Imorgon är det min födelsedag, det ska firas med midag med familjen på en trevlig resturang i stan, ska bli mysigt.