Den senaste tiden har Mattias börjat nämna i olika sammanhang att Wimsa kanske är lite väl bortskämd. Hmm förstår inte alls vad han menar   .

Vad tycker ni? Är Wimsa bortskämd? 

• Hon ligger i sängen, om hon vill.
• Hon får så gott som alltid smaka det vi äter, efter vi har ätit klart.
• Om hon kommer med en leksak till någon i hushållet, så börjar den personen 99% av gångerna leka med henne.
• Hon är nästan aldrig själv hemma, att Wimsa ska med när vi blir bortbjudana är liksom självklart för alla.
• Om jag är sjuk eller av någon annan anledningn inte kan rasta henne så mycket som hon brukar vara ute, får jag dåligt samvete och tycker synd om min stackars hund.
• I bland när hon har tuggben, kommer hon till antingen mig eller Mattias, lägger benet framför oss. Då vill hon att vi ska hålla benet åt henne medans hon gnager på det, och vad gör vi? Håller benet naturligtvis...

När jag själv läser det jag har skrivit så inser jag att hon nog är ganska så bortskämd. Men vad gör det igentligen. Hon är ingen hund som utnyttjar läget, utan hon är snäll och go, trots att hon är en bortskämd snorvalp   . Och jag tror minsan att hennes husse är lika skyldig till det som jag är.